De fyra årstiderna
Det som står ovan kände jag för en liten stund sedan. Jävlar vilken omvandling, vilken skillnad. Ungefär som Dr Jekyll och Mr. Hyde. Som dag och natt. Som snopp och mus. Som en hård bajskorv och diarré. Ja ni förstår nog vad jag vill förklara med dessa liknelser.
Vill ni uppleva samma förvandling krävs rätt musik dvs. Klassisk musik i form av Vivaldis fyra årstider eller fabulös post-rock, gott kaffe (t.ex. Arvid Nordquist) och lite solsken. Voilà!
fabulös Post-rock, This Will Destroy You
Den söta Antonio Lucio Vivaldi
Gott Kaffe!
Den sista komponenten i receptet!
10:12
Vinterns depplåt Gus Black. Vilken röst. Vilken känsla. Vilken musik.
Jag är bäst
Kontrasten mellan hur jag såg ut då och hur jag ser ut nu.
Westboro Baptist Church
"Phelps (Westboro Baptist church pastor) kyrka uppmärksammades i Sverige mot slutet av 2004, då församlingen på sin webbplats förklarade att tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 var Guds straff mot Sverige för att svensk domstol hade fällt Åke Green för hets mot folkgrupp efter en predikan där Green fördömt bland annat homosexualitet som varandes en "sexuell abnormitet" och liknat det vid en "cancersvulst på samhällskroppen". I en intervju för tidningen Aftonbladet i januari 2005 uttalade Phelps sig även kränkande om kung Carl XVI Gustaf, liksom han tidigare gjort på församlingssajten." - wiki
Kyrkan hatar även bland annat homosexuella, Kanada, judar och Justin Bieber. Som tur är kyrkan hatad över hela USA bland annat för att församlingen demonstrer vid begravningar av stupade amerikanska soldater där plagaten "God hates america" används. Anledningen? Eftersom homosexualitet är tillåtet i landet och de stupade soldaterna ses av WBC som guds straff...Det värsta av allt är att barnen i församlingen anammar föräldrarnas sinnessjuka beteende, barn i typ 4års åldern slänger ur sig hatiska ord och bär plagat med hatiska texter. USCH vilka vidriga människor (inte barnen).
Som tur är har kyrkan endast cirka 100 aktiva medlemmar.Kolla in detta klipp!!
The land of opportunity
Nostalgi
Internationella kvinnodagen
Internationella kvinnodagen firas delvis för att påminna oss om hur ojämställdheten mellan man och kvinna ser ut idag och dels för att påminna oss hur den har sett ut genom historien. Det är ungefär 90 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige (det är inte så hemskt länge sen).
Varför är det värt att tänka på det idag tänker ni? Sverige är ju redan ett jämställt land.
Nääää verkiligheten ser annorlunda ut. Det är ingen nyhet att kvinnor tjänar mindre än män men folk glömmer lätt. Enligt SCB tjänar till exemepl en kvinnlig läkare i snitt 13 % mindre än en manlig läkare (lönediskrimineringen gäller förstås inte endast läkaryrket utan mönstret ser ungefär samma ut i alla yrkesgrupper).
Varför ska kvinnor vara rädda för att gå ut på kvällen? Varför tar kvinnor ut 73 % av föräldraledigheten och män endast 23%?
Jag tycker därför att den internationella kvinnodagen är en bra reminder om vad som har gjorts och vad som behöver göras för jämställdheten. Det är tragiskt att vi inte kommit längre i ett Sverige som gärna ser sig som jämställt och solidariskt land.
Sarah Palin är en genuin feminist, ialla fall om man får tro henne själv...
Ögonsjuk
Backgrounds info: Vid 4,5 årsålder fick jag reda att jag har synfel och har ägt ett par glasögon sedan dess. Efter högstadiet blev jag allt sämre på att använda glajjorna. Jag slutade använda glasögonen mest för att jag var trött på att ständigt bära dessa. Desutom var jag mycket "coolare" utan dem. Åren gick och jag tänkte inte så mycket på att jag hade ett synfel. Jag märkte ibland att ögonen tårades när jag satt för mycket vid datorn, spelade tvspel och läste etc, men har endast vid fåtal tillfällen använt glasögonen.
I Onsdags kring 08.00 var jag på praktik på universitetssjukhuset. Som en blixt från klar himmel såg jag plötsligt dubbelt. Sjuksköterskan i korridoren längre bort såg ut att ha en tvillingsyster gåendes intill. Jag ruskade på huvudet och gnuggade ögonen och tänkte "Äsch det där går över snart, jag inbillar mig". Framåt niotiden var det frukost och jag såg fortfarande dubbelt. Av någon anledning hade jag tagit med mina glasögon den dagen, jag tog på mig dem med föroppningar om att dubbelseendet skulle försvinna. Framåt halv ett på eftermiddagen såg jag fortfarande dubbelt och jag gick längs korridoren med hjärtat i halsgropen, "vad fan äre för fel på mig". Jag samlade mod och gick fram till en av sjuksköterskorna på jobbet och berättade att jag såg dubbelt. -ssk- "är du allvarlig". Jag- "ja". ssk "Så du ser dubbla mig". Jag "ja". Jag såg paniken växa i hennes ögon. Hon tog puls och blodtryck och konstaterade att allt var normalt med mig på den fronten. Sedan blev jag hemskickad och hon bad mig vila ett för att sedan ringa vårdcentralen.
Av VC blev jag sedan hänvisad till akuten som sedan skickade mig till ögonläkaren. Där konstaterade hon att jag hade alldeles för svaga glasögon och dem hittade en "antydan till skelning". Läkarens tes är att jag "överansträngt" ögonen under dem här åren jag ej använt glasögonen. Hon hittade inget tumör eller liknande i ögat och sa att hon med säkerhet tror att dubbelseendet kommer försvinna om jag börjar använda glasögon permanent. Jag hoppas hon har rätt.
Ikväll blir det restaurang med Emma, Bea och Victoria! Gött! Emma laddar upp inför kvällen genom att ligga här bredvid och sova till de "mjuka" tonerna av Looptroop, Jedi Mind Tricks, Cypress Hill, Matisyahu och Damian Marley. Hon sover med ena ögat uppe. Scary!
BRA LÅT (härlig vinterlåt) :P
På tal om ögon så tycker jag att Thom Yorkes ögon är coola :)
Oh MANDA: Jag är hemma hela Mars :) Hör av dig när du klommer föbi så tar vi en fika eller dylikt :)